Rätt blir rätt när rättstolken tolkar

#####Rättstolkens arbete sker inom rättsväsendets fasta ramar. Regler och struktur är tydliga, samtidigt kan vad som helst hända. Här blir tolkningens kvalitet också en rättssäkerhetsfråga.

 
Rättstolkens ansvar är stort. Inblandade myndigheter har grundlagar, lagar och författningar att förhålla sig till; enskilda medborgare ska bedömas likvärdigt och utan godtycke. Lotta Hellstrand har arbetat som tolk i drygt tjugo år, och har varit rättstolk sedan 2005. Hon är ordförande i yrkesorganisationen Rättstolkarna som organiserar de tolkar som har Kammarkollegiets auktorisation som rättstolk. Vanligt är att rättstolkarna även har uppdrag hos närliggande myndigheter som Tull- och Skatteverket och Migrationsverket. I samtliga fall handlar det om tolkning inom ett formaliserat system där kvalitetskraven är mycket höga. 

 
Lotta Hellstrand berättar:

 
 – Det som är viktigt att tänka på är detsamma: nyanserna i språket. Både från myndighetspersonen och den som inte pratar svenska. Man måste hålla järnkoll på nyanserna. Du får inte ändra någonting i sättet frågan är ställd på. Alla jobbar efter en strikt förhörsteknik. 
I domstol och förhör är själva *sättet* på vilket någon svarar också viktigt. Om personen vimsar bort sig och tvekar mycket till exempel. Man måste vara så otroligt mycket noggrannare när syftet med samtalet inte bara är slutprodukten utan även *hur* man kommer fram till det. 

 
**Väl förberedd expert**
Kraven på rättstolkar är höga, men de har också bra förutsättningar. Det handlar först och främst om möjligheterna att komma förberedd till ett uppdrag. Till skillnad från när en tolk kallas in för att tolka mellan läkare och patient på sjukhus vet rättstolken vad förhandlingen kommer att handla om. Alla handlingar skickas med epost inför uppdraget och tolken kan komma förberedd. Många tolkar förbereder sig genom att lägga in termer i olika typer av program och har dessa samt alla handlingar till hands i sin dator under förhandlingen.

 
Rättstolken måste också vara expert inom sitt område, och har en gedigen kunskap om hur rättsväsendet fungerar. Lotta Hellstrand igen:

 
– Jag vet när det är tillåtet att ställa ledande frågor och när det inte är det, och får inte formulera om en öppen fråga till en ledande fråga. I ett polisförhör måste jag kunna förstå varför en fråga ställs. Om en polis ställer en fråga byggd på en felaktig premiss till exempel får jag inte rätta. Polisen kan ha ett helt annat syfte. Det handlar om att veta var man befinner sig, varför de olika frågorna ställs och vad det är för typ av samtal. 

 
**Språkkänslan övas**
Men först och främst handlar rättstolkens arbete, precis som all tolkning, om språkkunskaper och språkkänsla. Språket är tolkens självklara hemmaplan, det är här hen är den verkliga experten. Lotta Hellstrand har svenska som modersmål och tolkar till och från engelska. 

 
– Det gäller att öva och träna sin språkkänsla hela tiden. Och vara vaksam, fundera ut i förväg vilka situationer som kan vara dubbeltydiga. Man ska översätta allt som sägs, men ibland måste man justera för det inte ska bli fel. Till exempel engelskans ”you”, som kan betyda både ”du” och ”ni”. Jag samlar på mig exempel och tänker på de saker som behöver disambigueras. 

 
**Masteruppsats i tolkvetenskap**
Rättsförhandlingar kan vara långdragna och krävande för alla inblandade. Därför används ibland två tolkar. Tanken är att när den ena tolken tolkar har den andra paus och vice versa. Men det finns fler goda effekter av att ha två tolkar på plats. Detta upptäckte Lotta Hellstrand då hon nyligen skrev sin masteruppsats i tolkvetenskap. Hon studerade domstolsförhandlingar om penningtvätt, som är ett vanligt förekommande rättstolksuppdrag och som ofta sträcker sig över lång tid.

 
– Jag upptäckte att även när den ena tolken hade paus hjälptes de två åt jättemycket. De hade kontakt var femte minut enligt ljudinspelningarna. 

 
Tolkarna kunde be varandra om hjälp med själva översättningen, men det hände också att den ena tolken ingrep när något blev fel. 

 
– Det visar hur tolkarnas lojalitet huvudsakligen är mot produkten. Man brukar säga att språket är den verkliga klienten, säger Lotta.

 
Översättning och samordning av samtal är tolkens två huvuduppgifter. Även när det gällde samordningen visade Lottas forskning på ett samarbete mellan de två tolkarna. Man kunde till exempel hjälpa varandra med att hålla reda på sidnummer i handlingar och att be om pauser när någon talade för länge.

 
**Vad tar du med dig från din forskning in i yrket?**
– Det var roligt att se så mycket material där tolkning fungerar så bra. Jag kommer att fortsätta trycka på att det är bra, på alla nivåer, med par i längre rättegångar. Är en förhandling längre än tre timmar ska vi vara två!

 
 
TEXT: STINA LODÉN
FOTO: PRIVAT

large_streamlinehq-certificate-1-product-1000 1.png

medium_streamlinehq-certificate-1-product-1000 1.png

small_streamlinehq-certificate-1-product-1000 1.png

thumbnail_streamlinehq-certificate-1-product-1000 1.png

streamlinehq-certificate-1-product-1000 1.png

Lotta Hellstrand har arbetat som tolk i drygt tjugo år, och har varit rättstolk sedan 2005. Hon är ordförande i yrkesorganisationen Rättstolkarna som organiserar de tolkar som har Kammarkollegiets auktorisation som rättstolk. 

Lotta tolkar i rättssalen: ”Man måste hålla järnkoll på nyanserna”